
Vi for till Hemsedal, i tråkiga ärenden, min norska moster Gro's mamma Barbo hade gått bort efter en tids kamp mot cancern.
I hela mitt liv har vi åkt till Hemsedal om vintrarna. Att komma till en plats jag förknippar med snö, folkmyller och kyla och istället se en grön, mild och folktom liten by fick en märklig känsla att växa i mig.
Jag tänkte såklart på livet, och på döden, på val, våndor, vägar det blev så tydligt i byn, livets kretslopp
Vissa människor fortsätter alltid framåt, nu förstår jag kanske varför.
|
åh jag gillar pojken. han ser lite vuxen ut, men ändå liksom. barn.
SvaraRadera